Det eviga - Esaias Tegnér
Väl formar den starke med svärdet sin värld,
väl flyga som örnar hans rykten;
men någon gång brytes det vandrande svärd,
och örnarne fällas i flykten.
Vad våldet må skapa är vanskligt och kort,
det dör som en stormvind i öcknen bort.
Men sanningen lever. Bland bilor och svärd
lugn står hon med strålande pannan.
Hon leder igenom den nattliga värld
och pekar alltjämt till en annan.
Det sanna är evigt: kring himmel och jord
genljuda från släkte till släkte dess ord.
Det rätta är evigt: ej rotas där ut
från jorden dess trampade lilja.
Erövrar det onda all världen till slut,
så kan du det rätta dock vilja.
Förföljs det utom dig med list och våld,
sin fristad det har i ditt bröst fördold.
Och viljan, som stängdes i lågande bröst,
tar mandom, lik Gud, och blir handling.
Det rätta får armar, det sanna får röst,
och folken stå upp till förvandling.
De offer du bragte, de faror du lopp,
de stiga som stjärnor ur Lete opp.
Och dikten är icke som blommornas doft,
som färgade bågen i skyar.
Det sköna du bildar är mera än stoft,
och åldren dess anlet förnyar.
Det sköna är evigt: med fiken håg
vi fiska dess guldsand ur tidens våg.
Så fatta all sanning, så våga allt rätt,
och bilda det sköna med glädje!
De tre dö ej ut bland mänskors ätt,
och till dem från tiden vi vädje.
Vad tiden dig gav, må du ge igen,
blott det eviga bor i ditt hjärta än.
(Lyssna på dikten: https://litteraturbanken.se/ljudochbild/upplasare/engdahlh/)
Dikten Det Eviga av Esaias Tegnér återfinns första gången i ett handskrivet brev från Tegnér till sin svärfar, den 23 oktober 1806. Den brukar dock dateras till 1808 och trycktes för första gången 1810 och nästan två decennier senare i omarbetad version 1828. Datumet för dess tillkomst har diskuterats flitigt.
I brevet till svärfadern berättar Tegnér att han samma dag fått höra om en sammandrabbning mellan fransmän och preussare. Det blodiga slaget var en av många franska segrar under oktober 1806. “Den starke” i diktens inledning anses vara en hänvisning till Napoleon och dennes marsch mot Berlin. Dagen efter brevet skrevs avled en nära vän till Tegnér. Intrycken av den stormiga politiken, våldet och tankarna på döden har präglat Tegnérs dikt. Även Sveriges förlust mot Ryssland i kriget 1808-1809 tros ha inverkat på Det eviga.
Tegnér var en flitig brevskrivare och hans brev har givits ut i elva band. Han blev även professor i grekiska i Lund och sedermera biskop i Växjö stift.
Dikten tar i viss mån formen av en lärodikt. Lärodikten uppstod under antiken och blev vanlig igen under 1700-talet. Professor Tegnér var väl insatt i dess form och historia. Han gjorde sig bland annat känd för att ha förnyat studierna i grekiska vid Lunds universitet och satte i Det eviga nu även sin egen prägel på lärodikten. Dikten genomsyras av en romantisk idealism och man finner inspiration från de tyska diktarna Schiller och Herder. (Likt Tegnér själv var de båda tyskarna inte enbart poeter utan även verksamma inom andra ämnen och yrken). Kants idealism och fredstanke finns där även. Tegnér hade både haft stora förhoppningar på den franska revolutionen och beundrade först även Napoleon..som han sedan kom att avsky. Men han vände sig även mot England och dess krigsmakt.
Vad våldet må skapa är vanskligt och kort
…
Det sköna är evigt: med fiken håg
vi fiska dess guldsand ur tidens våg.
Skönheten. Ett av de tre evighetsvärden som dikten behandlar. Det sanna, det rätta och det sköna. Frasen “med fiken håg” har ungefär betydelsen “med förväntansfullt begär”. Mot våldet och politiken finns det sanna, det rätta och det sköna, som vi själva måste söka och hålla fast vid.
